Yttrande-, tryck-, mцtes-, fцrenings- och religionsfrihet m.m.

Sеvдl yttrande- som mediefriheten дr fцrfattningsskyddad i Ryssland. Yttrandefriheten respekteras i stort sett, medan oroande trender vad gдller restriktioner fцr medier – i synnerhet TV – har fцrekommit under valеret 2007. Alla stora ryska TV-kanaler med samhдllsinriktat innehеll kontrolleras direkt eller indirekt av staten. Frеn april till december 2007 visade olika under-sцkningar att цver 90 procent av alla nyheter pе de statskontrollerade TV-kanalerna дgnades den ryska administrationen (president, regering, det Kremltrogna partiet Enade Ryssland) och att de var цvervдgande positiva eller neutrala till sin karaktдr. Oberoende politiska krafter har ytterst begrдnsad tillgеng till sдndningstid i TV. Ett exempel pе ett etermedium som bibehеller en pluralistisk inriktning дr den Gazpromдgda radiokanalen Echo Moskvy.

Bland de tryckta medierna finns det ett flertal av hцg kvalitet med mer eller mindre oberoende innehеll. Novaja Gazeta anses vara en av de mest kritiska.

Privatдgda tryckta medier дr mer kritiska i sin rapportering men har pе grund av sin mеttliga spridning begrдnsat inflytande цver opinionsbildningen i landet. Antalet hushеll som regelbundet lдser federala dagstidningar har enligt ett vдlkдnt opinionsinstitut цkat under de senaste еren frеn cirka 12 till 18 procent. Medielandskapet i S: t Petersburg och i Moskva дr generellt sett mer цppet дn i regionerna, dдr regionala myndigheter i praktiken kontrollerar nyhetsflцdet, дven om skillnaderna mellan regionerna дr stora.

De senaste еren har bland annat en rad FM-radiostationer som sдnder utlдndska program pе ryska tvingats stдnga pе grund av rдttsliga och administrativa еtgдrder frеn myndigheternas sida. Av dessa skдl upphцrde i augusti 2007 British Broadcasting Cooperation (BBC) Bolsjoe Radio med sina sдndningar.

Fцr att fцrbдttra medieklimatet har den ryska ombudsmannen fцr mдnskliga rдttigheter fцreslagit att privata mediefцretag skall undantas frеn skatt samt att en folktelevision skapas.

Ryssland fцrblir ett av vдrldens farligaste lдnder fцr journalister. Enligt det Brysselbaserade International News Safety Institute mцrdades fem journalister i Ryssland under 2006 (jдmfцrt med tolv еr 2003, fyra еr 2004 och tvе еr 2005). Nдstintill samtliga mord дr olцsta. Journalister dцr дven under oklara omstдndigheter, bland dem Ivan Safronov frеn dagstidningen Kommersant. Safronov hцll pе med en utredning om vapenhandel med lдnder i Mellanцstern och hade mottagit flera hot innan incidenten, som klassas som sjдlvmord av de ryska myndigheterna, дgde rum i mars 2007.

Organisationen Reporters Without Borders listade i sitt pressfrihetsindex Ryssland pе 144: e plats av 169 lдnder, vilket дr sдmre дn 2006. Bakom den lеga placeringen ligger i fцrsta hand det stora antalet olцsta mord pе journalister och den bristande mediepluralismen, i synnerhet vad gдller etermedier.

Relationen mellan journalister och massmedier е ena sidan och statsmakten е den andra fцrblir problematisk. Fцrekomsten av sjдlvcensur och bestдllnings-artiklar kvarstеr.

Internet blir en allt viktigare kдlla fцr oberoende och kritisk information. Internetanvдndandet i Ryssland дr fritt och fortsдtter att цka. Omkring 17 procent av befolkningen uppges idag ha tillgеng till Internet. I storstдderna дr andelen betydligt hцgre. All kundtrafik lдr vidarefordras till sдkerhetstjдnsten FSB. Fцr att FSB ska fе anvдnda informa­tionen krдvs formellt domstolsbeslut.

Fцreningsfriheten respekteras i stort sett. Rдtten att organisera sig, liksom rдtten att inte delta i fцreningar дr garanterad i fцrfattningens artikel 30. Lagдndringar frеn april 2006 innebдr цkad statlig kontroll цver allmдnna sammanslutningar och icke-kommersiella organisationer. Samtliga utlдndska organisationer som дr verksamma i Ryssland har hittills lyckats omregistrera sig och anpassa sin verksamhet till de nya reglerna om finansiering och rapportering. Cirka 2 300 ryska organisationer har lagt ner sin verksamhet till fцljd av den nya lagen. Merparten av dessa дr dock sеdana som redan varit inaktiva under en lдngre tid.

Det nya, betungande rapporteringskravet till ryska myndigheter uppfylls emellertid pе bekostnad av organisationernas kдrnverksamhet. Ett stort problem enligt organisationerna sjдlva дr lagens otydlighet, vilken de anser leder till godtycklig och selektiv tillдmpning. Av de omkring 6 000 organisationer som utsattes fцr inspektioner under еrets fyra fцrsta mеnader, uppges cirka 95 procent ha erhеllit varning fцr att de brutit mot lagen. I praktiken дr ett brott mot lagen tillrдckligt fцr att en domstol ska kunna beordra stдngning av en organisation. Konsekvensen av detta riskerar enligt organisationerna att bli sjдlvcensur. Sammantaget tycks den nya lagen ha en dдmpande effekt pе fцreningsverksamheten i landet.

Organisationerna sjдlva har цverlдmnat fцrslag till дndringar i lagen till Presidenten av Rеdet fцr mдnskliga rдttigheter och dessa behandlas fцr nдrvarande inom administrationen.

Дndringar i den ryska lagstiftningen om extremistisk verksamhet trдdde i kraft i juli 2006 och 2007. Еr 2006 breddades definitionen av extremistisk verksamhet till att omfatta fцrtal av statsanstдllda samt hat riktat mot en viss social grupp. Lagдndringarna uppges i fцrsta hand vara avsedda att motverka rasistiskt motiverat vеld – ett pеtagligt problem i det ryska samhдllet – men anvдnds ofta istдllet fцr att begrдnsa politiska aktiviteter och oberoende organisationers arbete. Under 2007 intrдffade det fцrsta fallet sedan lagen дndrades en andra gеng i och med еtalet mot den liberala kolumnisten och kommentatorn Andrej Piontkovskij fцr ett antal kritiska artiklar han skrivit. Rдttegеngen pеgеr sedan den 25 september.

Fцrsamlingsfriheten respekteras selektivt. Demonstrationer krдver tillstеnd av lokala myndigheter. Det fцrekommer att demonstrationer nekas tillstеnd, ofta med hдnvisning till att sдkerheten ej kan garanteras (se avsnitt 17). Delar av oppositionen har under 2007 ordnat sе kallade marscher fцr oliktдnkande i de stцrsta stдderna i Ryssland. I de flesta fall har dessa fеtt lov att ordna torgmцten, men inte att marschera. Fцrsцk att gцra detta дndе har mцtts av vеld frеn polisen samt godtyckliga arresteringar. Det mest omtalade fallet дr marschen i november 2007, nдr ledaren fцr Ett annat Ryssland, schackstormдstaren Garri Kasparov, greps och satt hдktad i fem dagar.

Det hдnder att oppositionella partier fцrvдgras tillgеng till lokaler fцr exempelvis partikongresser eller andra stцrre sammankomster.

Religionsfriheten дr garanterad i fцrfattningens artikel 28. Den rysk-ortodoxa kyrkan behеller en stark stдllning i landet, tack vare ett nдra och gott fцrhеllande till statsmakten. Av mеnga ryssar torde den rysk-ortodoxa kyrkan i praktiken uppfattas som Rysslands statsreligion, дven om den inte дr nеgon statskyrka i formell mening.

Generellt sett kan sдgas att rysk-ortodoxin, och i viss mеn landets цvriga " traditionella" trosinriktningar islam, judendom och buddhism, sдrbehandlas, medan andra trosinriktningar emellanеt motarbetas. Ett exempel дr Jehovas vittnen, som sedan i mars 2004 дr fцrbjudna att verka i Moskva och nu driver fallet i Europadomstolen.

I maj 2007 еterfцrenades den rysk-ortodoxa kyrkan genom att exilkyrkans ledare metropoliten Lavr fцrsonades med patriarken Aleksij II. Еterfцreningen kan ses som ett ytterligare tecken pе den ortodoxa kyrkans цkade makt och inflytande, med risk fцr ytterligare inskrдnkningar fцr andra trossamfund som fцljd. Representanter fцr den rysk-ortodoxa kyrkan har vid flera tillfдllen under det senaste еret uttalat sig om de mдnskliga rдttigheterna.(se avsnitt 17).

Enstaka rapporter fцrekommer om antisemitism. Ett stort problem дr frдmlingsfientligheten i det ryska samhдllet. (se avsnitt 16).