Respekt fцr rдtten till liv, kroppslig integritet och fцrbud mot tortyr

Till skillnad frеn tidigare еr har inga uppmдrksammade politiska mord дgt rum i Ryssland under 2007. Obekrдftade uppgifter om politiska mord och fцrsvinnanden sanktionerade av statsmakten fцrekommer dock alltjдmt, framfцrallt i norra Kaukasus.

Den 23 november 2006 avled den fцre detta ryske underrдttelseagenten Alexander Litvinenko i London efter att ha blivit fцrgiftad med det radioaktiva дmnet polonium 210. Brittisk polis hyser misstankar om att Litvinenkos fцrre detta kollega inom den ryska sдkerhetstjдnsten, Andrej Lugovoj, ligger bakom mordet, och Lugovoj har begдrts utlдmnad till Storbritannien. Ryssland motsдtter sig utlдmningen och Lugovoj blev den 2 december invald i det ryska underhuset, Duman. Dдrmed еtnjuter han rдttslig immunitet.

Mordet pе den undersцkande journalisten Anna Politkovskaja den 7 oktober 2006 blev mycket uppmдrksammat. I augusti 2007 grep ryska utredare ett flertal personer fцr samband till mordet. Mordutredningen har av Politkovskajas journalistkollegor beskrivits som professionell, men de menar att de officiella uttalanden som gjorts om motiven fцr mordet дr politiserade. Det fцrefaller klart vem som utfцrde dеdet, men fortfarande inte vem som bestдllde det.

Ryska specialstyrkor anser sig sedan juli 2006 med stцd i en ny rysk lag ha rдtt att utanfцr landets grдnser sцka upp och oskadliggцra terrorister som utgцr ett hot mot Rysslands suverдnitet och integritet.

Liksom tidigare еr har under 2007 ett stort antal personer med icke-rysk etnisk tillhцrighet mцrdats och utsatts fцr vеldsdеd med befarade rasistiska motiv (se avsnitt 16).

Situationen i Tjetjenien har stabiliserats, och ett omfattande еteruppbyggnads-arbete pеgеr. Dдremot har situationen i grannrepublikerna Ingusjetien och Dagestan fцrvдrrats. Antalet fцrsvinnanden och mord i Tjetjenien uppges fortsatt minska, medan det цkar i grannrepublikerna. Den ryska organisationen Memorial har registrerat 172 fцrsvinnanden i Tjetjenien under 2006. Under de fцrsta sju mеnaderna 2007 kidnappades 24 personer. I Ingusjetien rapporterar organisationer att 16 personer fцrsvunnit, och att flera hundra personer godtyckligt gripits under samma period. I Dagestan rapporterade organisationen Dagestans mцdrar att omkring 20 personer fцrsvunnit.

De flesta kidnappningarna i Tjetjenien utfцrs numera av lokala sдkerhets-strukturer, lojala mot republikens president Ramzan Kadyrov. Till skillnad frеn de federala styrkorna, som tidigare stod fцr de flesta цvergreppen, har dessa stцrre mцjligheter att sдtta press pе civilbefolkningen. Minskningen i antalet fцrsvinnanden kan dдrfцr, enligt mдnniskorдttsorganisationer, delvis vara ett resultat av ovilja att rapportera snarare дn en verklig minskning.

Vеldet och oroligheterna i Ingusjetien pеminner om den tidigare situationen i Tjetjenien. Under sommaren och hцsten 2007 kom nдstan dagliga rapporter om attacker frеn vдpnade grupper mot olika etniska grupper. Inrikesministeriet skickade i augusti ifjol 2 500 man ur de federala trupperna till republiken i ett fцrsцk att stдvja vеldet. I likhet med Tjetjenien tycks dock polisens och militдrens sдtt att hantera situationen дnnu inte ha lett till att spдnningarna minskats. Situationen fцrefaller ungefдr lika spдnd men mer komplex i Dagestan. Dagestan lider av hцg kriminalitet och дr hеrt drabbat av etniska konflikter. Mеnga av dessa sдgs vara ett resultat av hдmndaktioner mot polisen, inte sдllan med religiцsa fцrtecken. I bеde Ingusjetien och Dagestan befinner sig alltjдmt ett stort antal tjetjenska flyktingar, vilket inte anses bidra till att minska motsдttningarna mellan sдkerhetsstyrkorna och de olika befolkningsgrupperna.

Tortyr och annan grym eller fцrцdmjukande behandling дr uttryckligen fцrbjuden enligt artikel 21 i den ryska fцrfattningen. Tortyr och misshandel inom polisvдsendet och i de vдpnade styrkorna fцrblir dock ett allvarligt problem.

Av alla klagomеl som inkommit till den ryska ombudsmannen fцr de mдnskliga rдttigheterna, Vladimir Lukin, handlar en tredjedel om polisens brutalitet eller godtyckliga missbruk av vеld. Det fцrekommer omfattande och trovдrdiga uppgifter om att rysk polis i betydande utstrдckning anvдnder vеld och annan fцrцdmjukande behandling i samband med fцrhцr av misstдnkta. I Ryssland lдgger domstolarna stor vikt vid erkдnnanden, vilket fцrmodas bidra till vеldsanvдndningen.

Sдrskilt orovдckande uppgifter fortsдtter att komma frеn Norra Kaukasus. Den generella bilden tycks vara att medan antalet kidnappningar i regionen minskar, цkar antalet fall av tortyr. Sеvдl Europarеdets tortyrkommittй som Europarеdets mдnniskorдttskommissarie Thomas Hammarberg rapporterade vеren 2007 om fall av tortyr och olagliga frihetsberцvande i regionen. De ryska myndigheterna kritiserades fцr bristande utredning av цvergreppen.

Pе grund av brist pе grundliga och opartiska utredningar frеn statsmaktens sida av de rapporterade цvergreppen i Tjetjenien, begrдnsad lagfцring i domstol av de misstдnkta fцr цvergreppen och fе fдllande domar fortsдtter ryska medborgare att vдnda sig till Europadomstolen fцr de mдnskliga rдttigheterna i Strasbourg (se avsnitt 6). Under еret har de tvе fцrsta tortyrfallen frеn Tjetjenien, som behandlades av Europadomstolen, bеda lett till fдllande domar.

Situationen i Tjetjenien fortsдtter att pеverka den ryska poliskеren. De ryska poliserna skickas enligt ett rullande schema till Tjetjenien pе tjдnstgцring i upp till sex mеnader. Enligt den ryska organisationen Demos har upplevelser i form av vеld, brott och laglцshet i kombination med bristen pе rehabilitering lett till цkad kriminalitet inom poliskеren.

Situationen fцr de vдrnpliktiga i Rysslands vдpnade styrkor дr fortsatt svеr. Ingen mдrkbar fцrbдttring har skett under senare еr. Problemet med pennalism kvarstеr alltjдmt.

Pennalismen stod enligt officiell statistik fцr omkring en tredjedel av det totala antalet brott som registrerades inom de vдpnade styrkorna under de fцrsta tio mеnaderna 2007. Enligt Fцrsvarsministeriet hade till och med oktober 199 militдrtjдnstgцrande begеtt sjдlvmord, vilket дr en цkning med 20 procent frеn 2006 och utgцr cirka hдlften av alla sе kallade non-combat deaths. Дven frеn officiellt hеll befarar man att pennalismen kan komma att fцrvдrras pе kort sikt nдr militдrtjдnstgцringstiden nu reduceras frеn tvе till ett еr. Anledningen till det skulle vara att de vдrnpliktiga som redan tjдnstgjort ett av sina 1, 5 еr skulle kunna kдnna sig fцrfцrdelade i jдmfцrelse med de vдrnpliktiga som rycker in med bцrjan vеren 2008. Pе lдngre sikt bedцms dock den kortare militдr-tjдnstgцringstiden, i kombination med den hцgre kvalitйn pе de vдrnpliktiga, leda till att pennalismen minskar.

Kriminaliteten inom de vдpnade styrkorna fortsдtter att vara ett stort problem. Stцrst дr problemet bland de kontraktsanstдllda. Precis som i det цvriga ryska samhдllet цkar korruptionen, i synnerhet bland hцgre officerare.

Situationen i Rysslands hдkten och fдngelser har generellt fцrbдttrats nеgot. Det faktum att Justitieministeriet sedan 2006 ansvarar fцr samtliga hдkten och fдngelser, de fцrbдttrade statsfinanserna och det цkande antalet fдllande domar i Europadomstolen дr nеgra tдnkbara fцrklaringar. Mеnga hдkten och fдngelser дr dock fortfarande kraftigt цverbelagda och i stort behov av upprustning.

Antalet personer i hдkten och fдngelser har sedan 2004 efter flera еrs minskning цkat med цver 120 000 personer och uppgick i december till 886 000. Fцrsцk att дndra den straffrдttsliga lagstiftningen (se avsnitt 6) i syfte att minska antalet frihetsberцvade tycks hittills ha varit fruktlцsa.

Hдlsosituationenfцr de intagna fцrblir allvarlig i bеde hдkten och fдngelser. De sanitдra fцrhеllandena rapporteras цverlag vara mycket bristfдlliga. Statistik frеn Justitieministeriet visar att merparten av de intagna lider av olika sjukdomar. Antalet HIV-smittade i ryska fдngelser fortsдtter att цka och uppgick 2006 till cirka 39 600, vilket дr en цkning med nдstan en tredjedel sedan 2004 och utgцr cirka 10 procent av det officiella antalet HIV-smittade i Ryssland. Antalet intagna som lider av psykiska besvдr fortsдtter ocksе att цka. Problemet med alkoholism och drogberoende kvarstеr. Vissa fцrbдttringar har dock skett. Enligt Justitieministeriet har antalet smittade och avlidna av tuberkulos minskat med tvе tredjedelar sedan 1999 och minskningen fortsдtter.

Fцrhеllandena дr generellt sett svеrare i hдkten дn i fдngelser. Riksеklagaren Jurij Tjajka sade i april 2007 att personer gripna fцr mindre fцrseelser inte lдngre ska kvarhеllas i landets цverfulla hдkten, eftersom detta var fцr kostsamt.